Jag å Sofia var och tränade i onsdags vi åkte till skogs och Sofia la mitt spår.

Medans vi väntade på rätt liggtid så slog vi upp en koppkaffe och pratade "lite" så sa Sofia

- ja visst ja, sa jag att det vart lite svårt på slutet av Ginzas spår.

Nej sa jag det sa du inget om.

– Jo det var så att jag vinklade vänster och där var det ett gäng små granar som jag ville igenom, så jag tryckte mig igenom och mitt i den klungan ligger slutet, men det ska nog gå bra sa hon och log.

En timme senare så släppte jag på Ginza spåret va på 200m och en pinne plus slut med 6 st vinklar, en bäck (Ginza som är rädda för vatten) och en brant uppförsbacke. Hon tog sig över bäcken och uppför halva backen sedan stanna hon och kolla så vi var med.

- ok dom är med då fortsätter jag.

Hon tog pinnen bra och jag tog mig tid att leka en stund vid den efter som hon tycker att spåret är roligare är pinnarna. Vi hade snitslat vinklarna för att se hur hon tog dem och hon går riktigt bra en del vinklar tog hon utan att gå över.Sen kom vi ner för en brant mot en grusväg och det var där som Sofia vinklade vänster in igenom små granarna. Hon stannade upp lite innan hon hittade vägen in igenom granarna (det var fan granar överallt) men hon gick över slutet så jag bromsade henne och hon fick vittring och tog pinnen till mig. Vi lekte även där en längre stund.

Summa av det hela hon spårar jätte bra och tog vinklarna bra men måste jobba på att pinnarna ska bli roligare.

Å jag ska träna på att lägga bättre spår och komihåg hur jag gått och att inte fastna i nått tävlings mönster på spåren. Innan vi åkte hem föll första snön, det var flingor stora som tefat. Så underbart. Jag gillar snö.

Minna är bra men har blivit halt, på hennes högra ben som hon op. för lösa benbitar i för 5 år sedan och ungefär samma symtom som då. Halt efter att hon har legat och vid lite rörelse så blir hon nästa symtom fri men ser på henne att det inte är som det ska. Man blir ju lite nojjig nu för tiden. Jag ska avvakta några dagar till innan jag ringer till vet.

Nej nu ska jag njuta av ledigheten och tystnaden för barna sover och Pär jobbar em och kommer snart hem.

Idag så var jag och gick en promenad i skogen med hundarna och Viktor var med. När vi gått ett tag i det tysta så somnade Viktor så jag stannade till för att lägga ner han i liggläge och då när jag drog upp suffletten som låter lite så knakade till ca 20 meter ifrån oss.

 En BJÖRN var det som for genom mitt huvud men vid en närmare titt så var det BARA en stor jävla Älg. Jag vart så rädd att jag skrämde livet ur Ginza och själv vart jag knäsvag, Minna hoppade till kolla var det var sedan gick hon vidare, hon tycket nog att jag och Ginza överreagerade en smula men det kunde ju faktiskt vara en björn.

Vi fortsatte att gå och jag led nog av en mindre uttorkning efter den svett attacken och var ganska så rädd.Ni vet, när man tycket att det finns farliga djur överallt men vi fortsatt vår stillsamma promenad och efter en stund så var jag tvungen att små skratt åt mig själv när jag ser en liten skogsmus springa över vägen. När en sån liten varelse kan leva själv i skogen så borde väl jag kunna gå på en promenad utan att vara rädd för varje stubbe som kan likna ett djur.En sak som är säkert är att Ginza kommer nog aldrig att ha nått intressen för älgar med tanke på hennes reaktion idag, men det är väl inte så kontigt heller när matte höll på att förvandlas till en blöt fläk.

När nerverna hade lugnat sig och vi kom på "säker mark" så körde jag lite lydnad och hon är så bra på fotgånde men måste träna med mer störning. Ställande fungerar bra och fjärren går bra på nära håll om jag leker upp henne innan.Minna verkar må jätte bra och det känns bra är inte lika nojjig längre.

Jag har börjat på fotokurs och ska lära mig att ta fina kort, men först måste jag lära mig min kamera innan och utan till. Så nu sitter jag hemma och provar olika inställningar för att se var de olika inställningarna ger för resultat.Så om ett par månader så kan jag nog grunderna, så det blir ingen blid i dag heller.I helgen är jag hundvakt åt Arkos och Bodil på lördag så det blir hundigt värre i helgen, hoppas även att jag ska hinna ut i skogen med Sofia i morgon.

Nu väntar matlagningen.

Var rädda om er...

Tänk vad dagarna går det var ju en evighet sen jag uppdaterade.Minnas plötsliga sjukdomsanfall är fortfarande ouppklarat. Var till Falu djursjukhus i måndags för att kolla alla hennes värden, de kolla blodvärden, njur-, lever- och socker- värden och allt såg bra ut. Strömsholm ska ringa mig nästa vecka om hur vi ska göra i fortsättningen, men det känns så bra att allt var normalt nu. Ska nu återgå till vår normala vardag med långa promenader och annat skoj.

Ginza och jag varit ut i skogen ett par gånger sen sist. Jag har fått lite expertis hjälp av Sofia med Z. Hon hjälpte mig först med uppletande och polletten ramlade ner en bit för Ginza.

Som vanligt så tog hon spåret men efter en stund så började hon att lyfta näsan och det behövd hon göra rejält eftersom trasan låg i en lite gran. Hon tog trasan och sprang direkt till mig och ville busa. Vi körde med lite olika synretningar och även fick sitta och titta när Sofia körde sina. Sedan la vi ut transan igen i en annan gran, liten bit från marken och utan synretning. Jag gick ut och släppte Ginza. Hon travade ut och först kolla hon av granen där den låg förut sedan gick hon ut på djupet luktade lite sedan sprang hon in till mig och vad hade hon i munnen, jo en lite rosa skumgummi bit som Z hade missat och vi lät den ligga kvar, vilken lycka. Jag kampade och tackade så mycket och skicka ut henne igen på den trasa som vi la ut till henne och hon hittade den å. Hon kan jobba såååå bra ibland. Vi avslutade med att gömma en favvo leksak i skogen sen åkte vi hemåt.Nästa gång vi drillades av Sofia så hade Sofia lagt ett spår till Ginza men 2 pinnar och slut. Hon skötte sig bra och jag fick massor av tips av Sofia hur jag skulle agera i spåret. Ginza gick hela spåret med lite avbrott för att kolla en stubbe och vart-tog-den-där-kråkan-vägen men sedan tog hon upp spåret igen. Summan av det hela: Ginza jobbar på bra men koncentrationen tryter ibland men hon är ju bara 8mån så det kommer väl med mer rutin.

Tack Sofia för att du hjälper mig.

Vi skulle ha varit ut igår också men jag är sjuk (igen) denna gång är jag förkyld och som påföljd en rejäl öronvärk och varit yr i två dagar, känner mig full om jag rör ögonen för fort. Så Pär får sköta allt här hemma. Ginza har så tråkigt hon trycker upp alla sina leksaker hon har i mitt ansikte för att se om nått duger för mig att leka med, men en lika stor besvikelse för henne varje gång.Snart är det slut på denna lyxvistelse här hemma för jag börjar jobba nu den 4november. Jag kan inte ha annat än ångest efter 1½ års ledighet och njutit nästan varje dag av den. Det är inte så att jag inte gillar mitt jobb för det gör jag, men att vara hemma med mina barn och få pyssla med hemmet och hundarna tycker jag så mycket om, det är liksom livet. Ha det och sköt om er. 

Minna börjar repa sig men är inte riktigt sig själv. Hon äter dåligt och kanske dricker hon mer än vanligt. Men nu analyserar man ju allt hon gör och tittar hundra gånger om dagen vad hon har för färg på slemhinnorna.

Den 20 oktober ska vi till Falun för nya blodprover så vi få se hur det är då. Det värsta är att man inte vet när och hur det blir och om hon kan bli sjuk igen. Man är orolig varje gång man kommer ner på morgonen, vill inte hitta henne så som jag gjorde på torsdag natt.

Ginza har jag varit ute och spårat med och hon fungerar bra. Har lite dåligt tempo så jag får väl lägga till lite mer retning innan påsläpp. Har lagt spår på åker med stark vind, skog med svag vind och över vägar. Hon är lika duktig vad jag än lägger för spår.

Lydnaden fungerar bra.

Uppletendet går inte lika bra hon har lite problem med att koppla bort spåret fast jag aldrig kör det på samma dag, men hon är ju bara 8 månader så det kommer väl.

 Ginzas egna sätt att tala om att hon vill in.

Jag torkade fönstret igår, syns det?

Ganska skönt att hon kan tala om när hon vill in. Jag går annars och fråga henne flera gånger om hon vill in och då tittar hon bara på mig och säger nog:

- Är du dum eller ?? Tror du jag vill in nu. Sedan återgår till sitt.

Så nu kan hon ju själv välja när hon vill in, ibland efter flera timmars utevistelse. För vissa dagar är hon bara in å äter och kolla läget sedan ska hon ut igen. Hon sitter oftast på altan och bara spanar fast ibland så gräver hon upp mina tulpan lökar.... eller bara gå runt och ser ut som Tjuren Ferdinan eller någon som har rymt från Säters sjukhus....

Ha det och ta hand om varandra..

Nu har man gått i dimma i flera dagar och så ringde telefonen och en röst sa att vi fick komma och hämta Minna.

Så jag kastar i Viktor mat och hämta Isak på dagis och var händer då jag tappar bort bilnyckel på dagis men efter en stunds letande hittas den i sandlådan, jag var så jä...a glad och upp jagad så jag ville iväg så fortsom möjlig och man vet ju hur det blir då KAOS men men, tillslut hade jag lämnat barnen hos morrmor och styrde mot Strömsholm.

Väl där var det jätte lång kö så efter en timmes väntande var det min tur att betala och efter ett gäng tusenlappar fattigare men en pigg Minna tillbaka så för jag äntigen träffa henne. Jag satt i ett lite väntrum på infektion när jag hör hur dörren öppnas in till ett av rummen sedan hör jag hur någon står och nosar intensivt i dörrspringa och en sekund senare öppnas dörren och där står Minna. Vilken lyckaaaaaaaaa.

Vi fick inte nått riktig svar på vad som har kunna orsakat hennes insjuknande, det var inte någon blodsjukdom som dom först befarade *skönt*. Så nu äter hon antibiotika och ska tillbaks om två veckor för nya blodprov så vi får se hur det är då.

Så nu ligger hon bervid min och sover i soffan, ja jag vet Pär att hon inte få vara där, men idag är det ett undantag. Hon åt lite mat när hon kom hem men åt inte upp allt så man är lite nojjig att hon inte är riktigt friks än fast hon är pigg och glad och vill gärna ut å gå men hon får vila ett par dagar innan det blir några långisar igen.

Ginza hon blev en helt annan hund nu när Minna var borta, hon var inte lika flamsig som hon annars är. Nu fick hon lova att fixa allt själv som vi möter på promenad och hon var ju tvungen att lyssna på mig för nu kunde hon inte titta på hur Minna gör. Vi var iväg och åt middag hos Lena och Roger på Lördagen och då la jag ner henne och sa åt henne att ligga still. 30 minuter senare sa jag varsågod och hon har legat där fast Viktor sprang framför nosen på henne med smörgås och tappde smulor runt henne. så nått gott var det väl ur denna jobbiga historia. Nej nu ska jag pussa på Minna och klia Ginza på magen.

Ha det bäst och var rädd om varandra......

(stavfel och annat konstigt i texten får ni på köpet, orkar inte kolla igenom det och linserna börja torka)

Just nu är det tungt här i huset för i går natt så ville Minna ut och spy (inget ovaligt) men efter 10-15 minuter så gick jag ut och ropade på henne och då hittade jag henne liggandes på maken, jag trodde att hon redan var död. Jag ruskade på henne och hon kändes stel och torr i huden men efter ett par sekunder så drog hon en djup suck och började andas igen, men hon var fortfarane borta i blicken och vi lyfte in henne men var inte kontaktbar, pratade med Strömsholm och vi åkt på en gång. Ärltig talat trodde vi nog inte att hon skulle klara sig ner dit, men väl nere så kvicknar hon till och kunde gå in själv och när sköteska öppnade dörren så gick Minna in och raka vägen till vågen och satt sig (man ska ju alltid väga sig hos vet och det har hon ju lärt sig, mammas gull unge) väl inne så togs det proven och rtg på buken och hittade lite gasen men inget annat men proven var inte bra Hb ska ligga mellan 45-59 och det är bara vinthundar som har runt 59, normalt ska det ligga på runt 50 och hon hade 62 så hon fick dropp efter som om var uttorkad (fast hon har fri tillgång på vatten hemma) men förklaringen kom senare. Minna har fått en ovanlig blodsjukdom som gör att hon får förmycket rödablod kroppar i blodet. Så nu ligger hon med dropp och mår relativt bra hon har idag ätit och bajsat och kissat som man ska men faran är int över än. Om hon nu har fått Polycytemi (för mycket rödablodkroppar) så kan man tömma henne på 350g blod var 6:e vekcka och fylla på med koksaltlössning och det nu kommer från benmärgen men är det så att det kommer från levern så kan de inget göra så vi får se hur detta slutar, om det är någon som har erfarenheter av denna blodsjukdom hos hund får ni gärna höra av er till mig.

Nu orkar jag inte skriva mer för tårarna har fyllt mina ögon och smärtan övertagig, längtar så efter min Minna.

Min älskade

Jo nu går tiden alldeles för fort. Jag börjar jobba om en månad och har inte kommit till hälften av det jag skulle hinna både med hus och med Ginza.

Men allt går så bra med det vi gör, fast det går lite för snabbt när hon gör saker. Som att springer full fart in på inkallning och vänder sig sittandes i luften det är hon det. Ska försöka ta lite tränings bilder så ni får se.

Igår så fyllde jag år och jag fick den bästa present jag någonsin har och kommer att få nämligen en dammsugar robot.............japp det är sant och den fungerat jätte bra, tar sig över trösklar oca ryamattan var inga problem. Så vi har den inställd på att den kl 1 varje natt städar hela nede våningen så i morse när jag kom upp så var det rent på golvet heeeelt underbart, jag som annars dammsuger varje dag.

 

 Isak har sminkat mig och jag han.

 

 Ginza 7.5 månad.

 

 Ginza 7.5 månad. (kolla staketet det är klart)

 

 Ibalnd blir även jag lite trött.

 

 Ginza 7.5 månad Minna 10 år.

 

Måste hålla koll på om de tappar nån glass..

 

 Kan inte släppa glassen helt, har alltid ett öga på sånt som är ätbart i barnens händer.

 

 Liten och oskyldig eller....